Historia



Trädgårdsgatan 12

Det nybyggda huset i kvarteret Kaniken på Trädgårdsgatan 12 stod klart för inflyttning i slutet av 1880-talet. Huset bestod då av 11 lägenheter. Fastigheten har under årens lopp byggts om flera gånger och haft olika ägare. Den senaste ombyggnaden ägde rum under åren 2003 och 2004 och då bildades bostadsrättsföreningen Trädgårdsgatan 12 med 15 lägenheter. Fastigheten har haft flera ägare och många personer har bott i huset. Utrymmena i markplanet har även inrymt kontor, affärer och lokaler för skolundervisning.

Husets ägare

Fotograf Erik Dahlberg – fastighetens 1:e ägare

Erik Dahlberg föddes 1838 i Rättviks socken. Under 1860-talet bodde han i Sala och arbetade som målare. Han intresserade sig tidigt för den ”nya” konsten fotografi. År 1871 öppnade han en egen fotoateljé i Köping.

År 1881 flyttade Erik, hans fru Brita och deras sex barn till Uppsala och Storgatan öster om järnvägen. Erik hade då gjort sitt yrkesval. Han var porträttfotograf och hade en egen fotoateljé i hörnet av S:t Persgatan och Kungsgatan. När huset Trädgårdsgatan 12 var inflyttningsklart köpte han fastigheten. Han flyttade in i gårdshuset tillsammans med sin familj. Gårdshuset var även bostad för två pigor.   

Erik var en framgångsrik fotograf i Uppsala. Ateljén vid Kungsgatan drev han fram till 1894. I maj 1892 öppnade han en andra ateljé i gårdshuset på Trädgårdsgatan 12. I sitt arbete hade han hjälp av både flera biträden och sina söner.  Erik bodde på Trädgårdsgatan 12 fram till sin död i maj 1909. Hans fru Brita bodde kvar som änka i gårdshuset. Hon dog 1919.

      
Ett porträtt från ateljén på Trädgårdsgatan 12. 

  Annons i Fyris 1 maj 1892.

 

 Johan och Anna Åkerblom (Ingmar Bergmans morföräldrar)

Makarna Johan och Anna Åkerblom köpte 1909 fastigheten Trädgårdsgatan 12 av Erik Dahlbergs sterbhus. De var morföräldrar till filmregissör Ingmar Bergman och han besökte ofta sin mormor Anna i Uppsala under sin barn- och ungdomstid. Fastigheten är därför känd som det ”Bergmanska huset”.

 

Johan Åkerblom föddes 1844 utanför Sollefteå. Han utbildade sig till civilingenjör. Under 1800-talets senare del byggdes det svenska järnvägsnätet ut och Johan var en duktig ingenjör och fick stort ansvar att bygga flera bansträckningar i södra och mellersta Sverige. Vid 31 års ålder gifte han sig med Wilhelmina Ulrika Andersson. De fick 3 söner. I november 1883, efter 8 år som gift, blev Johan änkeman.

I filmen Fanny och Alexander gestaltas Johan Åkerbloms 3 söner från hans äktenskap med Wilhelmina Ulrika Andersson av farbröderna Gustav Adolf (Jarl Kulle), Oscar (Allan Edwall) och Karl (Börje Ahlstedt). 

Ingmar Bergmans mormor Anna Åkerblom föddes 1864 i Stockholm. Hennes föräldrar var språkläraren och skolboksförfattaren Ernst Gottfried Calwagen och hans hustru Margareta Charlotte. Anna växte upp i Stockholm. Vid 24 års ålder gifte hon sig med Johan Åkerblom.

I samband med bröllopet flyttade Anna till Johan i Hedemora som då var trafikchef vid Södra Dalarnas Järnvägar. Hushållet Åkerblom bestod då av makarna Johan, Anna, de 3 pojkarna från Johans första äktenskap och ett par pigor. Den 4 november 1889 föddes dottern Karin. 4 år senare, den 31 januari 1894, fick familjen ytterligare tillökning då sonen Ernst Gottfrid föddes.

Kring sekelskiftet lämnade de äldre bröderna föräldrahemmet i Hedemora för att studera och arbeta. I augusti 1903 flyttade Anna med barnen Karin och Ernst Gottfrid till Uppsala och Trädgårdsgatan 12. Där bodde de i en paradvåning en trappa upp. Johan blev kvar ett par år i Dalarna innan han flyttade till sin familj i Uppsala. År 1909 förvärvade makarna Åkerblom fastigheten Trädgårdsgatan 12.

 I filmen Fanny och Alexander får vi följa den förmögna familjen Ekdahl (Åkerblom) i Uppsala. Handlingen utspelas i början av 1900-talet. Skådespelaren Gunn Wållgren gestaltar Ingmar Bergmans mormor Anna Åkerblom som bor i en paradvåning på 10 rum. Interiören i denna våning har Ingemar Bergman sannolikt hämtat från våningsplanet en trappa upp i huset Trädgårdsgatan 12. I hennes våning utspelas bl.a. den magnifika julfesten.  

Dottern Karin lämnade Trädgårdsgatan i december 1911 då hon flyttade till Stockholm och började arbeta som sjuksköterska på Sophiahemmet. Efter något år i Stockholm kom hon åter till föräldrahemmet i Uppsala. Den 19 september 1913 gifte hon sig med pastorsadjunkten Erik Bergman. Karin lämnade då Uppsala och flyttade till sin man Erik som tjänstgjorde i Forsbacka socken väster om Gävle.

 

Ingmar Bergmans mor Karin.

Hösten 1914 blev Johan och Anna Åkerblom morföräldrar. Dottern Karin och hennes man Erik fick då sonen Dag. 4 år senare, den 14 juli 1918, blev de morföräldrar på nytt då Karin och Erik fick sonen Ingmar.  

Den 27 maj 1919 dog Johan Åkerblom. Änkan Anna bodde kvar på Trädgårdsgatan i många år. Hennes stora lägenhet stod öppen för hennes barn och barnbarn. Prästfamiljen Bergman flyttade 1919 till Stockholm och deras son Ingmar besökte ofta under sin barn- och ungdomstid sin mormor Anna. Den 21 juni 1934 dog Anna Åkerblom. 

 

Ingmar Bergman är en av Sveriges mest kända kulturpersonligheter och räknas allmänt som en av de främsta regissörerna i filmhistorien. Han har anknytningar till Uppsala på många sätt. Under sina besök hos mormor Anna på Trädgårdsgatan grodde och växte hans filmintresse. Han gjorde otaliga besök i de närliggande biograferna.

Personer som bott på Trädgårdsgatan 12
Landshövding Adolf Hamilton

Den 16 januari 1820 fick greve Hugo Hamilton och hans hustru Maria Charlotta i Husaby socken i Västergötland en son som fick tilltalsnamnet Adolf. Han bodde under sina sista år i livet på Trädgårdsgatan 12.  

Vid 17 års ålder blev Adolf Hamilton student i Uppsala. Han avslutade sina akademiska studier 1845 då han promoverades till filosofie doktor.  Ett par år senare återvände han till Västergötland för att bruka och sköta släktgården Blomberg på berget Kinnekulle. År 1847 gifte han sig med Agnes Geijer. Hon var dotter till professorn i historia i Uppsala, den kände författaren och filosofen Erik Gustav Geijer. Under åren mellan 1848 och1862 fick paret 8 barn.

Adolf Hamilton

I september 1862 utnämndes Adolf Hamilton till landshövding i Uppsala. Året därpå flyttade familjen till slottet i Uppsala. Som landshövding var Adolf Hamilton en samvetsgrann länschef i mer än 30 år. Han visade stort intresse för bl.a. lantbruksfrågor, staden Uppsala och Universitetet. Han var en liberal, reformvänlig länschef och en sällskapsmänniska av rang. Ett stort antal studenter tillbringade mycken tid i det gästfria hemmet på slottet.

Under sommaren 1885 dog Adolfs maka Agnes. Han bodde kvar i Uppsala slott fram till 1892 då han begärde avsked som landshövding. Han flyttade då till den nybyggda fastigheten Trädgårdsgatan 12 vid foten av Uppsalaåsen nedanför slottet. Hans sista tid präglades av sjukdom. Adolf Hamilton dog på julafton 1896 och är begravd på Gamla Kyrkogården i Uppsala.

Axel Hägerström 

Axel Hägerström är en av vårt lands mest kända filosofer. Som professor i Uppsala hade han ett stort inflytande både i Sverige och internationellt. Han var upphovsman till en filosofisk inriktning, den så kallade Uppsalafilosofin. Hägerström ansåg bl.a. att en moralisk föreställning varken var sann eller falsk. Axel Hägerström och hans familj bodde 22 år på Trädgårdsgatan 12.

Axel Hägerström föddes hösten 1868 i Vireda socken där hans far var kyrkoherde. När Axel han var 12 år flyttade prästfamiljen till Örberga socken utanför Vadstena. Han hade s.k. läshuvud och tog som 17-åring studentexamen i Jönköping.  Vid 18 års ålder flyttade Axel till Uppsala för att studera teologi och filosofi. Han tänkte bli präst liksom sin far.


I Uppsala började Axel hösten 1886 studera teologi och filosofi vid universitet. Han skrev in sig som recentior vid Östgöta nation. Studierna gick strålande. Vid 20 års ålder tog han en fil.kand.-examen och som 25-åring doktorerade han och blev docent i filosofi. Som disputerad forskare var han mycket produktiv och sökte en professur efter endast 2 år som docent.

I juni 1899 gifte han sig med Ester Nyander. Det nygifta paret bosatte sig på Skolgatan i Uppsala. Det blev ett lyckligt äktenskap där Axels stormiga temperament fann lugn och ro i hustrun. Paret fick två döttrar,  Rut född 1901 och Margit född 1903.

Hösten 1901 flyttade Axel med hustru Ester och deras nyfödda dotter till en modern lägenhet på Trädgårdsgatan 12. Axel var då 33 år och docent i filosofi. Han var framstående och produktiv som forskare och därför förbättrades familjens ekonomi vilket öppnade nya möjligheter för docenten på Trädgårdsgatan. I december 1903 föddes dottern Margit. När professorstjänsten i praktisk filosofi blev ledig kallades Axel till tjänsten och han installerades som professur i mars 1911. Axel var då 42 år. Vid 55 års ålder flyttade Axel och hans fru Ester till Floragatan i Luthagen. Flytten ägde rum i september 1923.

Axel och hans hustru Ester lämnade aldrig Uppsala och bodde här livet ut. Några dagar före midsommar 1939 fick Axel svåra hjärtproblem och lades in på Akademiska sjukhuset. Där dog han den 7 juli, 71 år gammal. Ester dog den 8 juni 1957.